Publicerar min gästbloggning här med!
Jag har gästbloggat i en helt underbar persons blogg. Mitt underbara hjärtas blogg. Hon kommer sätta lösen på sin blogg men om någon vill hennes blogg innan dess Johanna Här nedanför har vi mitt bidrag till hennes blogg.
Vi diskuterar intressanta ämnen och nu är det min tur att ha lite åsikter. Så vad är ämnet jag vill diskutera? Jo inget mindre än anonyma kommentarer och reaktioner på anonyma kommentarer. Kommer även diskutera upplevelse. Låter kanske luddigt men läs så förstår ni!
Till och börja med vill jag säga att jag tycker det är fegt att gömma sig bakom anonyma kommentarer, för de anonyma kommentarerna är ofta inte någon vidare trevlig läsning. Om man påstår sig veta saker om någon eller om man bara är ute efter att kasta skit på exempelvis blogginnehavaren så tycker jag att man åtminstone kan stå för vem man är. Jag har ALDRIG kommenterat anonymt och kommer inte göra det heller. Hur tänker man när man skriver anonymt. Jag förstår inte. Man blir inte tagen på allvar. Sen har vi problematiken med att det inte är så lätt att få reda på. Det tror jag folk utnyttjar och skriver kommentarer till sig själva för att kunna spela offer. Sen skyller de på anonyma kommentarer. Samma sak när folk har fått kommentarer och ska spekulera vem som skrivit dom Tror man till exempelvis att jag har kommenterat en persons blogg så kan man för i helvete fråga istället för att gå runt om tro/spekulera/sprida vidare att man tror att det är jag. Det är det jag menar med reaktionen på anonyma kommentarer, Det finns alltid dom som ska spela offer. Suck....
En sak vill jag klargöra, jag är glad för att de jag umgås med har nog med vett innanför pannbenet så de inte beter sig såhär!
Upplevelse. Två sidor av myntet men hallå!
Något annat jag blir trött på!
Att folk inte förstår att saker har och får konsekvenser. Om jag beter mig som en idiot kommer ju folk tycka att jag är en idiot. Inte hjärnkirurgi direkt. Men ändå ska folk gnälla om hur de upplevs. SUCK. Om jag visar en sida av mig så är det väl klart att jag kommer upplevas därefter? Eller är det bara jag som fattar det? Om jag som kille alltid när jag är ute på krogen dricker för mycket och börjar bråka så kommer jag få en stämpel därefter. Om jag som tjej bara pratar om smink och kläder och utseende så kommer folk uppleva mig som ytlig. Ett plus ett blir två. Svårare än så är det inte. Snackar jag jämt om mitt barn och inget annat så upplevs jag som en person som lever i mammarollen. Skulle jag däremot vara ute och supa fösta veckan jag fått barn så anses jag inte vara en bra förälder. Konstigt? Givetvis har vi alla olika värderingar men vi är faktiskt en del av ett samhälle och vi kan inte bli chockade att vara val och vårt beteende gör så att folk upplever oss på olika sätt. Så stå för den du är istället för att skylla på hur du "upplevs" ;)
Puss ;)
Kommentarer
Postat av: camilla
dags att blogga ;)
Svar:
Micsan
Trackback
